Fundamentalism – i ord och handling

Vad är fundamentalism? Detta ord som de flesta av oss slängt oss med under senare år.

Är irländska IRA eller militanta veganer fundamentalister? Eller är det bara religiösa grupper som kan kallas så?

Jag frågade tre experter men de var inte helt eniga om hur man ska se på begreppet fundamentalism. Är det en ideologi eller ett förhållningssätt?

 Under 5-poängskursen Fundamentalism vid Umeå universitet är det sådant här man resonerar kring. Kursledarna prövar sig fram, hur ser spannet ut mellan till exempel anarkofeministerna och den fundamentalistiska terrorn, kan man prata om dem på samma dag?

Mohammad Fazlhashemi vill inte fastna i religionen, han vill se begreppet som ett mer allmänt förhållningssätt, medan Stephen Fruitman menar att religionen är ett nog så viktigt villkor.

-        Visst innebär fundamentalismen ett förhållningssätt, man har till exempel ingen respekt för demokratin och man vill inte ta konstruktiv kritik. Men i första hand gäller den ett klassiskt religiöst fenomen. För fundamentalisterna ska finnas en bok, Tora, Koranen, Bibeln, som är Guds ord och som de själva, med ensamrätt, tagit på sig att tolka.

Olof Lönneborg menar att även icke-religiösa människor kan bete sig lika extremt som religiösa fundamentalister, det hänger på människans känslomässiga grundvärderingar.

-        Är då tron på grundläggande värden, när man anser att man själv sitter inne med hela sanningen och andra har fel, är det fundamentalism? Nej, svarar Mohammad Fazlhashemi sig själv, det räcker inte, det handlar om hur man går till väga för att genomdriva det man tror på, då kan man börja prata om fundamentalism.

De är eniga om att fundamentalistiska rörelser kan kallas fundamentalistiska just därför att de har politiska anspråk.

  Lättare är att få reda på varifrån ordet fundamentalism kommer. Det härstammar från 12 småskrifter, som gavs ut för snart 100 år sedan i USA,  om Den kristna trons fundament. De kom till som en reaktion på att tyska forskare, i sina argument, smulat sönder Bibeln och till och med ifrågasatt om det funnits någon Markus som skrivit evangelium.

  Och i den här reaktionen finner vi grunden för allt det vi kallar  fundamentalism, nämligen en reaktion mot det moderna samhället, inte minst mot vetenskapen. Denna tar över kyrkans ansvar som etisk och moralisk vägledare, barnen undervisas i evolutionsläran och demokratin hyllas som politiskt system.

-        En del konservativa kristna säger i dag att de inte är emot vetenskapen, de är bara emot den dåliga vetenskapen. Alltså den som inte bekräftar vad den heliga skriften säger, menar  Olof Lönneborg.

Fundamentalister av alla religioner känner sig trängda av det moderna samhället men man förkastar inte allt det har att erbjuda.

–       Islamska fundamentalister använder gärna den ”hårda” moderniteten, som vapen och it-kommunikationer. Däremot använder de aldrig de ”mjuka” delarna, som yttrandefrihet, pluralism, mänskliga fri- och rättigheter, jämställdhet, säger Mohammad Fazlhashemi.

De mjuka aspekterna behövs inte, eftersom de har sina svar i de religiösa böckerna, säger Stephen Fruitman.

-        Alla muslimska kvinnor är ju i Koranen jämlika männen, som har ansvar att skydda dem. I västvärlden däremot är kvinnorna utsatta för många  sorts övergrepp, menar fundamentalisterna.

Fundamentalisterna i världen utgör en minoritet. Vilka är det som dras till dessa rörelser? Forskare har funnit vissa gemensamma drag och det handlar inte endast om fattiga människor. Fundamentalister rekryteras bland människor som känner sig missgynnade, ekonomiskt, socialt, etniskt, fysiskt och psykiskt.

-        En amerikansk forskare har undersökt varför tunisiska kvinnor sökte sig till den fundamentalistiska rörelsen, trots att de där blev diskriminerade. De menade att deras kultur trängts undan av masskulturen från Väst, att de kände sig främmande i sitt eget land. I rörelsen ville de återuppliva den gamla, fasta kulturen, där de kände sig trygga. Där spelade ekonomisk eller social bakgrund ingen roll, säger Mohammad Fazlhashemi 

Fundamentalistiska rörelser finns över hela jorden. I USA spelar den kristna högern en viktig opinionsbildande roll.

-        De vill vara en maktfaktor i politiken, men de vill också destabilisera samhället. Och vissa TV-evangelister som Pat Robertson siktar ju på att bli president. Och det finns såväl protestantiska som katolska fundamentalister, säger Olof Lönneborg.

De israelska fundamentalisterna har inga ambitioner i andra områden än i Israel. De har inga problem med att muslimer och kristna lever i landet.

-        För dem är det självklart att Gaza och Västbanken tillhör Israel och målet är en judisk överhöghet i en icke-demokratisk stat, de vill ha en teokrati, där den judiska religionen är lag, säger Stephen Fruitman.

Islamism har kommit att ersätta begreppet islamisk fundamentalism och råder i Iran sedan drygt 20 år. Den som bäddade för detta var förre härskaren, shahen av Iran, ”en västvänlig upplyst despot”  menar Mohammad Fazlhashemi.

-        Han var för den hårda moderniteten och ville ha bort religionen ur samhället. Det var därför som Khomeini, som talade för döva öron på 1940-talet, vann stort gehör 1979.

Mohammad Fazlheshami menar att  samma sak skett i många muslimska länder, som Egypten, Sudan, Somalia, där stora samhällsprojekt misslyckats med att ge invånarna ”frihet, jämlikhet och broderskap”. Reaktionen på förtryck och stora samhällsklyftor har blivit, för många, längtan tillbaka till de egna rötterna. Men i det enda land, som prövat på denna teokrati, Iran, håller moderniteten och reformivrarna på att skaffa sig allt större inflytande.

  Mohammad säger att antalet fundamentalistiska terrorister i världen egentligen är mycket litet. Han refererar till professorn i islamologi,  Jan Hjärpe.

–       Han säger att mulla Omar, som utropat sig själv till alla troende muslimers ledare, inte har många lärjungar. Hjärpe jämför honom med det inflytande en laestadiansk präst någonstans i Norrlands inland har. Till antalet personer har han inte mycket makt.

Under ett par timmar har vårt samtal kring fundamentalism pågått och vi skulle kunna fortsätta flera timmar till. Innan vi samlar ihop oss säger Mohammad Fazlhashemi:

-        Det är viktigt att vi inte alla faller i den fälla som terroristerna nu gillrat. De vill radikalisera världen och skapa två läger, för eller emot terroristerna. Det är viktigt att kunna skilja extremister, oavsett om de är muslimer, kristna, judar eller icke-religiösa, från vanliga människor som bekänner sig till en tro!

(Spira – Svenska kyrkans tidning  2002)