Oljan solkar mitt liv

Västbanken
Hebron 1
Hebron 2
Jerusalem
Qalqilia

Mobbade Lina stämmer Umeå kommun

Almedalen 2003
Bo Lundgren
Lars Leijonborg
Maud Olofsson
Anna Lindh
Alf Svensson
Peter Eriksson

Anita Gradin

Fundamentalism - i ord och handling

Marcella från Chile

Sara Lidman

Aina Jonsson - renskötare

Rolf Thomasson - VD

Nea Mellberg - om mödrar till incestutsatta barn

Rut Berggrens dagbok

Efterlängtad läxläsning

Annelie Nordstöm - vårdstrateg

Mostar

Lars Leijonborg möter Helena Håkansson, informatör

Hon ville ge Lars Leijonborg en chans att övertyga henne om eurons
förträfflighet. Helena Håkansson är tveksam om hur hon ska rösta i höst och
var fulladdad med frågor inför mötet. Men Leijonborg lyckades inte. Däremot
erbjöd han sig att viga henne.

Helena Håkansson är informatör vid Gotlands kommun, tillika arkeolog
och guide. Hon känner sig orolig för hur det ska gå för kulturarbetarna i
EMU och hur den sociala sektorn kommer att påverkas. Det sade hon till
folkpartiledaren i GT:s tredje partiledarintervju.
- Jag ska gifta mig i sommar, sätta bo och skaffa barn, jag
vill ju ha välfärd och låg ränta, sade hon, och det var då som Lars
Leijonborg undrade om hon redan hade en vigselförrättare, eftersom han har
vigselrätt.
- Kommer man att dra ner på den sociala sektorn? undrade
Helena Håkansson i stället.
- Nej, absolut inte, svarade Lars Leijonborg, euron kommer att
öka handeln och det ökar välståndet. Den sociala sektorn storlek hänger helt
ihop med hur stor den privata sektorn är.
Han påminde om Kommunals strejk och sade att alla ju vill att de
ska få mer betalt, men kommunerna har ju inte råd. Han tyckte debatten var
destruktiv.
- Sverige måste växa och för det är euron en viktig motor.
Helena Håkansson hade börjat sin frågestund med att efterlysa
några nej-argument som ja-sidan tyckte var vettiga.
- För sådana måste ju finnas? Jag tycker att ett sådant
resonemang skulle öka trovärdigheten hos ja-sidan.
Men Lars Leijonborg svarade att nej-sidan var tillräckligt
framgångsrik, att han inte ville ge dem någon ytterligare draghjälp. Och han
kastade sig in i ett resonemang om varför Europas ledare 1993 beslöt satsa
på en gemensam valuta.
- Och nu har 300 miljoner människor i Europa valt denna
valuta, varför ska då vi stå utanför?
Helena Håkansson hade studerat folkpartiets hemsida och funnit att
man där använder fred och demokrati som argument för att införa euron.
- På vilket sätt befrämjar euron demokrati? undrade hon.
Lars Leijonborg började då i Hansatiden och Visby som mötesplats
för att hamna i efterkrigsansträngningarna att skapa en varaktig fred.
- Och nu säger land efter land ja till euron, det är gripande,
nu byggs ett nytt Europa och Sverige riskerar att hamna utanför.
- Men Visby under Hansatiden var ju utsatt för mycket militära
konflikter, den tiden var inte särskilt fredlig?
- Nej, men de hade ju inte euron, skämtade Lars Leijonborg
till det, innan han förklarade att euron gynnar fred och samarbete eftersom
den gynnar handeln. Numera finns bevis för att valutan kan främja handeln
och därmed påverka välståndet, menade han.
Helena Håkansson kontrade med att för vanliga människor är det
jättesvårt, nej-sidan påstår att den monetära unionen innebär höjda priser
och kommer att kosta mycket pengar, ja-sidan säger tvärtemot. Hon undrade
vem hon skulle lita på?
- Jag har nyligen besökt Finland, Grekland och Spanien, alla
med i EU och folk är nöjda med euron. Stödet har ökat på senare år.
- Också i Tyskland? undrade Helena Håkansson.
- Ja, för Tysklands ekonomiska problem har inget med euron att
göra, fick hon till svar.
Helena Håkansson undrade om Lars Leijonborg hade några synpunkter
på öbornas situation i unionen, hon var rädd att gotlänningarna skulle hamna
långt ifrån händelsernas centrum. Men folkpartiledaren lovade att euron inte
kommer att förstärka några centraliseringstendenser.
- Det som är viktigt är infrastrukturen och villkoren för
småföretagarna. Och för dessa kommer euron att göra allt mycket enklare och
billigare.
Lars Leijonborg trodde till och med att olika valutor så småningom
i internationella sammanhang kan komma att ses som handelshinder. Han
hänvisade till vetenskapen och Helena Håkansson undrade vem vetenskapen var.
- Ekonomen Lars Calmfors till exempel har ju ändrat sig och
sagt att han nu kommer att rösta ja eftersom han funnit att EMU gynnar
handeln, sade Leijonborg.
- Varför kan vi inte vänta och se lite till? Danmark och
England har ju inte stjälpt, frågade Helena Håkansson.
- Ett bekvämt argument...
- ...Men smart!
Då berättade Lars Leijonborg att Sverige för 20 år sedan var
rikare än Danmark, medan det omvända förhållandet gäller i dag, beroende på
att Sverige devalverat. Och nu klämde han fram med ett argument, som han
faktiskt tycker att nej-sidan har rätt i.
- Att inte få bestämma över den egna ränta, det är förstås en
nackdel.
Nu ville Helena Håkansson få veta hur politikerna ska få
medborgarna att gå och rösta i höst.
- Jag har pratat med mycket folk och många vet inte om de ska
rösta!
Lars Leijonborg erkände att debatten ofta hamnat snett, handlat
för mycket om detaljer och ofta kört in på stickspår.
- För legitimiteten är det viktigt med ett högt valdeltagande.
Men han kunde inte säga hur det skulle gå till.
Så drog hans pressfolk iväg med honom, ett torgtal väntade.
Vad tyckte Helena Håkansson om Lars Leijonborg?
- Han hade chansen att övertyga mig, men det gjorde han inte!
Det han sade låter fortfarande för luddigt och osäkert för mig.
Hon gav honom dock en eloge för att verkligen lyssna till hennes
frågor och fundera innan han svarade. Inga automatiska svar där inte.
- Men han borde tagit till sig min fråga om vettiga
nej-argument, då hade trovärdigheten blivit större och kanske han kunnat
påverka mig mer.

(GOTLANDS TIDNINGAR juli 2003)