Maud Olofsson möter barnfamiljen från Lokrume

Barnfamiljen från Lokrume träffade centerledaren Maud Olofsson och
undrade varför hon inte vill fortsätta in i EMU, när vi ändå är medlemmar i
EU?
- Det är som i en bostadsrättsförening, man kommer överens om
trappstädningen, men bestämmer själv om kaklet i badrummet, svarade Maud
Olofsson.

I GT:s fjärde partiledarintervju var det dags för Monica Björklund,
sjuksköterska och Magnus Carlsson, tekniker, med barnen Hanna och Andreas
att fråga ut Maud Olofsson. Det kom mycket att handla om den kommande
folkomröstningen.
Magnus Carlsson tyckte att folk verkade veta för lite och på
TV var det mest fighter politiker emellan. Maud Olofsson försvarade
fighterna.
- Vi är ofta rädda för debatter, men att lyssna till folk som
bryter argument med varandra är lärorikt om man själv inte har några. Men
framför allt behöver vi en folkbildning kring eurofrågan, som vi hade när vi
skulle rösta om kärnkraften.
Monica Björklund tyckte ja-sidan verkade ha blivit något desperat
under den senaste tiden och fick medhåll.
- Ja, de är stressade nu, och har kört igång hela
maktapparaten, det politiska etablissemanget, näringslivet, de med pengar.
Det är viktigt för nej-sidan att inse att ingenting är avgjort än.
Till skillnad från Lars Leijonborg i GT-intervjun dagen före ansåg
Maud Olofsson att det är viktigt för debattörerna att föra fram såväl för-
som nackdelar med ett EMU-medlemskap.
De flesta människor är ju tveksamma, men för vissa överväger
nackdelarna och vice versa, då måste man också resonera öppet och inte vara
för tvärsäker. Själv har jag blivit kallad såväl nationalist, som
isolationist och bakåtsträvare, av motståndarna.
Magnus Carlsson inflikade att de flesta av hans arbetskamrater
tror att det endast handlar om att byta valuta och Maud Olofsson förklarade
att det var ja-sidan som segrade när det gällde utformningen av höstens
valsedel. Där handlar det bara om byte av valuta.
- Nej-sidan ville ha en bredare fråga, där det framgick att
Riksbanken förlorar sitt inflytande vid ett ja. Jag tycker fortfarande att
den viktigaste frågan handlar om den beslutsrätt vi svenskar förlorar.
Monica undrade hur partiet klarar av de inre motsättningarna kring
EMU. Maud Olofsson sade att i hennes parti finns inget tankeförbud och
utbrast:
- Jag förstår inte partiledare som är rädda för olika åsikter!
Magnus Carlsson ville veta hur politikerna tänker sedan de
uppmanat oss alla att välja pensionsfonder, bara för att finna att alla har
förlorat pengar.
- Var det en lyckad satsning att låta oss själva välja? Jag
kunde ju hellre haft pengarna i madrassen, sade han.
- Det är väl bättre att du väljer själv än låter någon annan
välja åt dig? Det viktiga är ju att få igång företagandet. Och det handlar
om ett långsiktigt sparande, det måste man förstå.
- Att köpa aktier har ju blivit som att köpa lotter, anmärkte
Monica Björlund.
Maud Olofsson sade att det kommer in för lite pengar till
samhället. Sverige har ramlat ner från fjärde till sjuttonde plats i
välfärdsligan, småföretagen vågar inte satsa.
- Mitt argument är de 12 miljarder som nu planeras som buffert
om vi går med i EMU. Tänk vad vi skulle kunna göra med de pengarna i stället
om vi röstar nej!
- En vårdgaranti, kanske, undrade Monica Björklund.
- Borgerliga partier vill ju och socialdemokraterna har
tvingats in i det, men nu saknas resurser. Landstingen går ju back med sex
miljarder kronor. Men vi har till och med avsatt pengar till en vårdgaranti.
Det vet ju ni på Gotland, vi lyfte in åtta miljarder från försvaret till
vården.
Så berättar Monica och Magnus om sitt kooperativa dagis i Lokrume
och Maud Olofsson blir intresserad och vill veta mer. Hon får också veta att
i Lokrume bor två kändisar, kommunalrådet Eva Nypelius och Pugh Rogefeldt.
Och centerledaren börjar prata om aktivt medborgarskap.
- Att bygga underifrån är federalism. En jätteutmaning att
börja med det lokala bygget. Miljöfrågorna ska till EU-nivå, men
barnomsorgen ska beslutas om hemma.
Innan intervjun är slut måste Monica bara få veta hur Maud
Olofsson orkar vara så glad jämt?
- Att vara partiledare är ju roligare än jag trodde!
- Men hela gubbväldet då? undrar Monica och får till svar att
visst finns det regler för hur en partiledare ska vara, men de håller på att
förändras eftersom det kommit in flera kvinnor på dessa poster.
- Jag är glad att vara nummer två. Jag pratar ofta med Karin
Söder och frågar henne till råds.
- Men kvinnor verkar ofta hamna i försvarsposition, de verkar
hårt åtgångna, säger Monica.
- Vi har ju inte samma uppbackning av nätverk som männen har
och visst får vi ibland betala ett högt pris. När jag till exempel varit
bestämd har jag anklagats för att vara arg. Men jag är av naturen en positiv
och möjlighetsinriktad person.
Så ger hon Monica tre levnadsråd:
- Vi kvinnor måste lära oss sortera bort vissa saker, vi måste
be om hjälp och vi måste bli lite latare!
Hon säger att hon lärt sig det här själv först på senare år, det
kunde hon ännu inte när hon hade tre barn hemma.
- Vad tycker dina barn om att se dig på TV? undrar Monica.
- I början var de generade men har nu blivit vana.
Intervjun är slut.
Vad tyckte Monica och Magnus om Maud Olofsson?
Monica tycker att mötet blev ungefär som hon tänkt sig.
- Hon verkar vara rätt person för jobbet. Men hon har ju
hamnat i skuggan av ja-kampanjerna. Det blir intressant att se hur hon
klarar sig ikväll.
Magnus tycker inte att han blivit så värst klokare, vet
fortfarande inte vad han ska rösta på, men "det lutar mot ja".

(GOTLANDS TIDNINGAR juli 2003)